Språken

Skandinaviska är ett, ännu icke-existerande, språk. Svenskarna talar svenska, norrmännen norska, danskarna danska, finländarna och islänningarna något av dessa språk.

Genèveskolan i sig fungerar som en språkträning. Ställ inte orimliga förväntningar på språkförståelse i början av kursen. En pinfärsk undersökning utförd av Nordiska språkrådet granskar den skandinaviska språkgruppen och ser på hur svenskar, danskar, norrmän och svensktalande i Finland förstår varandras språk. Norrmännen förstår ca 60 % av grannarnas språk, danskarna och svenskarna stannar på 40 %. Norrmännen är alltså de bästa att förstå vad man talar i Norden.

Norska anses av svenskar och danskar som lättast att förstå. Svenskan är lättare än danskan för norrmän. Bakgrunden till att norrmän har det lättast, säger forskarna bero på att det finns mera dialekter i Norge, man är alltså van att förstå människor som talar annorlunda och att många ord i norskan är lik de danska, medan uttalet oftare påminner om svenskan. Invandrare i ett nordiskt land har betydligt svårare att förstå grannspråken.

Inom Genèvekurskollektivet är det ibland frustrerande, när deltagarna skall sammanstråla och försöka tala skandinaviska. Då man inte förstår varandra går man över till att använda engelska. Det är helt naturligt att reagera med ”uppgivenhet”, men det är mödan värt att försöka komma ihåg att den här formen av språkumgänge kräver lång erfarenhet och att syftet här är att man skaffar sig den erfarenheten. Tålmodighet är en dygd i internationella sammanhang.

Om du efter fyra veckor har lärt dig att kommunicera bättre på skandinaviska har du bidragit till en betydligt bättre kommunikation och även förståelse för det nordiska samarbetet. Språkproblem finns inom alla internationella instanser – även inom ILO.

Hur övervinna språkbarriärerna? – Några tips på vägen

Tala inte för fort
Försök övervinna känslan av att ett långsammare taltempo är onaturligt. Var inte rädd att göra pauser mellan olika fraser i talet. Försök också att inte tala i för långa meningar. Då blir det lättare för lyssnaren att följa med.

Artikulera ordentligt
En tydlig och mer skriftspråksnära artikulation gör det lättare för lyssnaren att känna igen orden. Namn måste uttalas med extra omsorg – de är inte igenkännliga på samma sätt som vanliga ord

Undvik snabbt uttalade utfyllnadsfraser
Avstå från en mängd ”jag menar liksom att”, ”om man säger så alltså”, ”hvis jeg må sige det sådan”, ”hvis jeg kan si det på den måten”. Medan lyssnaren försöker fundera ut vad det var han hörde går han miste om det viktiga i resten av meningen.

Var uppmärksam på orden
Somliga ord i ens eget språk saknas kanske i de andra språken. I många fall kan det emellertid i ens eget språk finnas en mindre vanlig synonym med direkt motsvarighet i grannspråken. Danskar och norrmän kan till exempel säga bara istället för kun, svenskar kan säga bara istället för endast och så vidare. Andra ord finns i de olika språken men med olika betydelse. Försök undvika förkortningar. Om de är nödvändiga, läs ut dem, förklara dem och skriv om möjligt upp dem.

Räkneorden vållar ofta problem
Använd räknesätt tyve-en,tyve-to, tjueen osv. Inte en-og-tyve,to-og-tyve osv. Danskar bör använda femti, sexti och inte halvtreds, tres. Svensktalande bör undvika uttryckssättet två och femtio. På norska och danska kan det uppfattas som 52.

Ta om och förklara
Om man märker att ens lyssnare har svårt att följa med, är det ofta lämpligt att upprepa det man har sagt med andra formuleringar, försök hitta synonymer till nyckelordet.

Försök att övervinna känslan av att det är onaturligt att tala mer skandinaviskt. Det är viktigare att motparten förstår än att man själv känner sig okonstlad.

Lyssna framåt
Viktiga ord som man inte har förstått kan man fråga om eller anteckna, men man bör inte stanna upp och fundera på dem. Då är det lätt att man går miste om hela sammanhanget. Tappar du tråden ge inte upp utan fortsätt att lyssna.

Erkänn och säg ifrån om du inte förstår
Därigenom kan du bli ett moraliskt stöd för andra. Det visar sig ofta vara fler som inte har begripit. Det räcker med att man lär sig förstå.

Länk: Läs vidare på http://sprogkoordinationen.org/